LaLigabloggen

Satt och glodde på Spanien – Chile och Ungern – Sverige samtidigt igår kväll. Parallellen kanske inte är den sjysstaste, men vill man bli bland dem bästa så måste man jämföra sig med dem bästa, inte sant?

***

Jag satt under två nittio-minuters matcher och försökte hitta någon liknelse – what so ever, men det var som att leta synål i en höstack. Alltså helt meningslöst.

***

Nu ska vi även notera att den förstnämnde matchen var en vänskapsmatch och den andra en kvalmatch. I min bok borde intesiteten, glöden och fantasin vara betydligt större i kvalmatchen. Så var det dock inte.

***

När det kommer till Sveriges spel kontra Spaniens så var det två olika världar. Och om Sverige någon gång ska kunna upprepa bragden från 94 måste dem börja tänka om. Förlora som man gjorde mot Ungern är inte okej på något plan, sen spelar det ingen roll om Sverige hade matchen sista halvtimmen.

Misstolka mig nu rätt gott folk! Jag försöker inte säga att Svenska landslaget ska försöka spela som det Spanska, utan det jag försöker säga är att dem ska hitta ett signum som kan vinna matcherna åt dem – en spelstil som passar. Just nu har dem inget.

***

Spanien vinner sina matcher genom att rulla boll, pressa högt, passa bollen tills den går fram. ”Tiqui Taca” är deras signum. Man kan fråga sig varför det funkar för dem? Jo, för att dem har passningskickliga, fantasifulla lirare med ett otroligt tålamod och en otrolig lungkapacitet.

Tysklands signum är deras diciplin, styrka och kontinuitet. En för alla – alla för en. I Tyskland är alla en stjärna.

Holländarna blandar olika stilar, men det mest imponerande är deras kontringsspel. Finns inte ett landslag som vänder spelet så snabbt som ”trätofflorna”.

***

Sverige behöver spelidé som funkar, för den dem använder nu gör inte det, jo mot B-nationer – ibland.

***

Sverige är ett litet land som inte producerar spelare på löpande band som jättarna, men jag förutspår en ljus framtid – om de ändrar mentaliteten och spelet. U-21 landslaget innehåller ett par fantastiska spelare som jag längtar att se som A-lags lirare.

Adiós

Vid två tidigare tillfällen har jag tagit mig tiden att skriva om vad det är som gör både Messi och Ronaldo så överlägset bra, gentemot resten av de stora namnen i europa.

Det finns många olika förklaringar och svar på denna fråga.

Jag har förklarat med ord. Nu tänkte jag förklara med hjälp av siffror.

Tack vare en polare till mig, har jag ett par utmärkta tabeller med statistik från säsongens gång.

Läs och njut! Statistik blir inte mycket bättre än så här.

Nu finns ju så klart den faktorn att det är La Liga vi snackar om, och alla vet att det görs flest mål i Spanien, men jag kan säga så här…

… den som kan och förstår fotboll, vet även om att det inte spelar någon roll var i världen eller i vilket lag Messi och Ronaldo spelar i, dem kommer prestera ändå, sen att dem inte hade gjort det exakt på den nivån de gör nu är en självklarhet, lagkamraterna gör ju sitt, he he, men det råder inget tvivel om att dem kan erövra vilken liga som helst.

Adiós!

Tjena gott folk!

Hoppas alla har en trevlig fredag, själv förbereder jag för en utekväll i Karlskrona med sambons lillebror och innan jag blir för packad tänkte jag ta upp en grej – återigen, men med lite siffror inblandade den här gången.

I februari skrev jag ett inlägg om Zlatan och Villa, där jag gav egna synpunkter och jämförde de bådas tid i Barça-tröjan. Villa börjar närma sig slutet på sin första säsong och diskussionen om dem två är fortfarande aktiv.

Tidigare under eftermiddagen fick jg lite siffror om dem båda av en polare till mig som var väldigt intressanta. Statistiken talar faktiskt i svenskens favör, vilket jag inte trodde, men jag står fast vid vad jag sagt tidigare om att David Villa är en bättre spelare för Barcelona och det tror jag alla som följer katalanerna kan hålla med om.

Zlatan blev räknad som en flopp i Barcelona samtidigt som Villa blivit lite av en succé.

Hur kan detta ske om Zlatan har bättre statistik? Jo, för det första gjorde inte ”Ibra” en dålig säsong så…

… flopp kan vi stryka. Skillnaden mellan de här två har med vad dem gjorde för kamraterna runt dem.

Både Zlatan och Villa är målgörare, dock på olika sätt. Enligt mig är Zlatan bäst precis utanför eller inne i boxen, Villa å andra sidan löper i sönder sitt motstånd, likaså som resten av Barcelonas anfall gör, det ingår liksom i deras spelidé. Zlatan är ingen löpande anfallare sedan kan man säga vad man vill, det finns en anledning till att han jämförs med Van Basten.

Det Villa gör som passar Barça så bra är att han öppnar yta för Messi, Pedro och Alves att löpa på. Han sicksackar konstant mellan backlinjen och offsiden under en match, vilket tvingar försvaret att hålla ett extra öga på honom, när då en boll kommer till Villa drar han den plus två försvarare med sig och vem står helt plötsligt omarkerad då? Messi eller Pedro.

Statistik är alltid kul och i det här fallet har Zlatan överataget, men ser honom fortfarande som den sämre av de här två för Barcelona, punkt slut.

Sen att Villa inte hade kunnat göra det lika bra i Milan är ganska uppenbart, tycker jag.

Här har ni siffrorna, enjoy!

Adiós!

I förrgår kväll satt jag och lirade FIFA 11 med tre polare via xbox live, alltid lika underhållande och avslappnande att sitta och snacka skit i sitt headset med sina boys, he he, kan rekommendera det starkt för er som inte gjort det.

Under lirandet kom jag och en polare in på en diskussion/debatt om de bästa målvakterna ute i europa, närmare sagt så handlade det om Iker Casillas och Petr Čech. Vi snackade om just dessa två i en stund, men det var inte för än jag gick och lade mig innan jag började analysera samtalet och målvakterna, bättre sent en aldrig, eller vad säger ni?

När jag låg i sängen, funderade jag på fyra olika målvakter som är väldigt svåra att dela på, om man tittar till hur alla spelat när de varit som bäst.

Dem fyra är, Casillas, Čech, Van der Saar och César.

Under tankestunden försökte jag komma på vilka fördelar och nackdelar dem här fyra har, samt hur deras karriärer sett ut, då alla varit med ett par år.

Jag säger så här, det fanns endast en målvakt jag absolut inte kunde komma på något dåligt om, och det var Iker Casillas.

Han har ingen nackdel! Om ni kan komma på någon så dela gärna med er, men jag kan fan inte komma på något.

Han har allt en målvakt ska ha, och lite till.

Rutinen, snabbheten, spelförståelsen, reaktionsförmågan, spänsten, ledarskapsförmågan, modet, plus att han är otroligt bekväm med fötterna, vilket få målvakter är.

En till grej om Iker, innan jag tar Čech. Tänk på hans karriär, tänk jävligt noga hur hans formkurva sett ut genom åren, den måste vara en av de rakaste sträcken du kan hitta, det finns liksom ingen upp och ned, utan rakt och upp i så fall.

Čech är en av dem målvakterna som inte är världens bästa med fötterna, och sedan han fick sin huvudskada, tappade han en del av sitt mod. Innan hjälmen var han nog den bästa på planeten, men mycket tappades i samband med stolpkraschen, tyvärr.

Julio César har varit en sen blommare, han har växt fram på senare år, men vilken målvakten han blivit sen. Brassen är endast svag i luften, då han har en tendens att bli tveksam. Han släpper in mest bollar via luftspelet, men det kompenserar han med att vara världens bästa på långskott, utan snack.

Sedan till veteranen Van der Saar, vilken djävla legendar!

United-keepern har ett par år i bagaget så rutin är det sista han saknar, men när det kommer till fötterna kan gamla Edwin få problem, annars är han klockren på alla sätt och vis.

Holländaren lägger handskarna på hyllan efter den här säsongen, och han kommer bli saknad, det är en sak som är säker.

Det var allt för den här gången!

Adiós!

Omgång 25 är färdigspelad och ordningen är återställd, eller inte, om man lyssnar på Spansk media, hehe.

De spanska stortidningarna har under helgens gång fokuserat på detta.

”Navarro kan bli ett stort hot mot Barça-trion”. Den här rubriken är baserad på den armbåge som Fernando Llorente fick av Navarro i matchen mellan Athletic Bilbao och Valencia. Armbågen golvade Llorente och nu tror/påstår de spanska tidningarna att Navarro planerar samma sak mot Barças anfallstrio på onsdag när de möts.

Utöver att detta var helgens största artikel i alla tre jättetidningarna var resten bra nyheter, det jag undrar dock är hur fan dem tänker i Spanien, verkar som att skvaller och påhitt är mer intressant än sanningen.

Nog om skvallerblaskorna och vidare till annat.

Malaga plockade tre pinnar på hemmaplan mot Almeria, helt djävla otroligt säger jag bara.

***

Nu tillbaka till frågan, vad gör Messi och Ronaldo så överlägsna? Tänkte faktiskt ta upp ett exempel som hände i helgen som förklarar lite kring killarnas kvalitéer.

Barça besökte Mallorca där de vann med 3-0, men det var inte helt enkelt till en början. Ni som läste mitt inlägg i fredags, kommer säkert ihåg att jag skrev om att man tror alltid man vet vad Messi och Ronaldo ska göra, men helt plötsligt blixtrar dem till och gör något nytt eller oväntat.

Det gjorde Leo Messi i lördags. Barça hade till en början stora problem att penetrera Mallorcas försvar utan en Xavi på mittfältet, men då steg Messi fram som så många gånger innan.

Keita slog in en höjdboll bakom Mallorcas försvar, som Messi löpte på, bollen kom in i straffområdet med hög studs, vilket gjorde det jobbigt att hantera för den korta argentinaren, men istället för att plocka ner bollen för att sedan försöka löpa förbi Aouate i Mallorca-målet, valde Messi att lobbnicka bollen i mål.

Inget speciellt avslut, men oväntat, eftersom Leo vid nio av tio tillfällen plockar med sig bollen eller skjuter i ett sådant läge.

Real hade inte samma lycka i helgen. ”Marängerna” fick bara 0-0 på Riazor, men det var inget annat än REN otur som gav resultatet.

Ronaldo var väldigt blek till en början, men vaknade till i andra halvlek, då han bjöd på konst från sitt håll.

I slutminuterna sicksackade han sig genom i stort sätt hela Deportivo-försvaret, men olyckligtvis satt bollen bara i stolpen.

Det här är en av grejerna som gör dem överlägsna, till skillnad från andra spelare.

Det är ett väldigt litet antal med spelare i världen som kan lyfta sig på en sekund och vända en match, Messi och Ronaldo är en stor del av det antalet.

Visst går det inte varje gång och den som tror det är bara dum i huvudet, alla gör dåliga matcher då och då.

Med det, lämnar jag er med Messis mål från helgen.

Adiós

Go’morron people!

Måndag, sugigt väder här nere i söder och bara två timmar kvar till veckans första arbetspass, låter kanske uppgivet, men riktigt så farligt är det inte.

Fotboll, vad finns det att säga idag, jo, Valencia lyckades plocka tre pinnar mot Bilbao inne på katedralen.

Slutsiffrorna skrevs till 2-1 i ”Los Ches” favör, starkt!

***

Nu till något helt annat. Jag tycker det är hög tid att få stopp på en diskussion/jämförelse – som ofta kommer upp, nämligen den mellan kreatörerna Xavi och Cesc Fabregas.

I fredags skrev jag om Messi och Ronaldo – två spelare som kan jämföras, till skillnad från Xavi och Cesc, i alla fall inte än så länge.

jag har alltid gillat Fabregas och jag hoppas han återvänder till Barcelona någon dag, just för att han är den enda med potentialen att ersätta Xavi, men än så länge är Barça-dirigenten ruggigt långt före.

Xavi Hernandez är en av världens mest underskattade spelare. Han har varit lika bra i ett par år, men det är inte för än nu som han blivit igenkänd som en av de bästa.

Det är många som tycker han förtjänade guldbollen mer än Messi och jag kan hålla med, men jag förstår även varför Leo fick den.

Jag har aldrig tyckt skillnaden var jättestor mellan Xavi och Cesc, fram till jag såg matchen på Emirates. Xavi hade inte sin bästa match medan Fabregas hade en av sina bättre matcher, ändå var skillnaden på dem båda så stor.

Nu är det cirka åtta års skillnad mellan dem båda så tiden är på ”Fabs” sida.

Fördjupningen kan vi ta någon annan gång, men Cesc har en hel del och lära sig, utan snack.

***

Ha det bäst!

Står på jobbet och väntar in dagens slut, trots att den inte är slut för än klockan 23.00, men vad ska man göra, alla kan ju inte ha det bra, tyvärr.

***

Nu tänkte jag ta upp en grej som tas upp relativt ofta, men som det inte finns nog att säga om.

Frågan är, vad gör Messi och Ronaldo så överlägsna?, hur kan de två bästa på jorden vara TOTALT olika?.

Innan jag sätter igång vill jag bara säga till alla Ronaldo och Messi hatare att dem är BÄST, vare sig ni vill det eller inte, till alla Zlatanister där ute som inte kan förbise Zlatan. Han är ruggigt bra men Cristiano och Leo är bättre.

Jag är själv ingen Ronaldo fantast, men jag kan säga att han är topp två i världen.

***

Nu till huvudämnet!

Messi och Ronaldo har dominerat ute i Europa ett antal säsonger nu, varje gång det ser ut att vara på nedgång för dessa två, bara vänder dem och börjar tokprestera, minst sagt imponerande om du frågar mig.

Både Messi och Ronaldo har sjukt många attributer, men det som gör dem bäst är ingen av dessa…

…det som gör dem bäst är att båda två är sååå bra på att lyfta fram sina absolut bästa styrkar samt dölja sina nackdelar.

Med att dölja sina nackdelar menar jag att vända dem till en fördel.

Vi kan kalla det en ”Blind fördel”.

Man kan se Messis längd och storlek som en nackdel, men är den verkligen det? Märks inte när han lirar i alla fall. Anledningen är för den 169 centimeter korta argentinaren använder sin låga tyngdpunkt till sin fördel.

Om Messi faller i en närkamp ligger han oftast inte kvar, utan han försöker ta sig upp igen och återta bollen eftersom han vet att han är kvickare än de flesta och vid nio av tio tillfällen lyckas han ta tillbaka bollen, om inte domaren blåser frispark.

Ronaldo har en helt annan nackdel, eller ”Blind fördel” som kan vara lite ful vid vissa tillfällen. Alla vet att Ronaldo är stor och stark, men han faller ganska enkelt, är det en nackdel? Nja, inte riktigt.

Samma gäller för Ronaldo som för Messi, han vet vilken frisparks fot han har och självfallet nyttjar han det på bästa sätt.

Om en försvarare pucklar på CR7 i ett läge utanför straffområdet, lägger sig Ronaldo oftast ,även om han kan stå upp, just för att chansen till ett frisparksmål är större än  att han lyckas dribbla eller passa sig fram.

Det är inte uppskattat bland andra spelare som såväl supportrar, men hans frisparksstatistik snackar för sig själv, tycker jag. Fotboll handlar även om taktik och att få med sig frisprkar ingår i den taktiken, så är det.

***

Det här är bara en bråkdel av alla aspekter som finns att ta upp om just dessa två, finns även sättet dem rör sig på, hur de skapar lägen, hur dem jobbar hem fast det inte ser ut som det, vinnarskallen båda har som är ENORM! Med mera.

En grej som imponerar mig är att båda har samma grundposition, men endast en likhet i spelet. Det är att de är oförutsägbara som bara den, man tror man alltid vet vad dem ska göra, men då visar de något helt nytt.

Hade kunnat fortsätta skriva tills det blev en bok, men jag kommer ta upp det bit för bit, annars kommer jag aldrig bli klar, hehe.

***

Ha det bäst!

Adiós

Då var helgen och ligafotbollen över för den här gången. Nu är det dags att blicka framåt i veckan eftersom att Champions league är på väg med raska steg åt vårt håll, men det tar jag hand om först imorgon när det är aktuellt.

Skrev igår kväll att jag ska ta upp en diskussion som aldrig verkar ha ett slut. Först och främst är det ingen diskussion, utan rättare sagt en debatt.

Jag har haft den med många, ni har säkert haft den med många, jag snackar om Zlatan vs Villa, vem har varit viktigare i Barça-tröjan?.

Det har snackats höger och vänster om detta, givetvis hjälper det inte att vi bor i Malmö, där Zlatan hysterin är större än någon annanstans.

I somras flyttade ”Ibra” från Barça till Milan efter en tveksam säsong. Barcelona köpte in Villa innan VM för att fylla svenskens skor och om ni frågar mig har han fyllt dem så hårt att sömmarna spruckit.

Om vi säger så här. Både Zlatan och Villa kom till Barça för att omskolas. Positionen de båda hade i sina tidigare klubbar passade inte Blaugranas spelidé, så det var dags att anpassa om sig, vilket inte är det lättaste om du lirat i din naturliga position hela din karriär.

Om vi då tittar till Zlatans säsong som enligt mig var en godkänd första säsong, utan snack, kan till och med säga att den var bra till en viss del.

Positionen Barça ville att Ibrahimovic skulle bemästra är inte alls enkel. Den här jätten skulle hålla till ute på vänsterkanten i en roll som inre anfallare.

När man agerar inre anfallare ska man bland annat kunna hämta boll långt ner i banan för att sedan driva bollen mot offensivt straffområde, men man ska även tänka på att man ska in i banan och inte ut på kanten för att skicka in ett inlägg.

Den andra egenskapen man behöver bemästra är att kunna ligga precis i linje med motståndarnas backlinje i väntan på genomskärare en hel match och för att göra det krävs en hel del löpande.

Där har ni rollen som Zlatan var menad i Barcelona. Det gick som planerat till en början. Första halvan på hans säsong var magnifik, där han även fick avgöra ett El Clásico på hemmaplan…

…men när andra halvan på säsongen satte igång, gjorde inte Zlatan det. Det var precis som att någon mental block stoppat honom.

En hel del spekulerade/spekulerar om att Messi låg bakom det, har dock svårt att se den store ”Ibra” tappa huvudet ändå.

I alla fall, nog om det, dags att förklara varför David Villa varit nyttigare för katalanerna.

Villa kom till Barça innan VM för cirka 400 miljoner och de flesta trodde han skulle floppa men han ger valuta för vartenda öre.

Han håller exakt samma post som Zlatan gjorde, men ändå är det en så gigantisk skillnad i spelet. Nu ska jag inte berömma Villa för mycket, han har ett par år bakom sig i både landslag och klubblagsfotboll i hemlandet, vilket självklart är till hans fördel, but still, har även han omskolats.

Skillnaden på Villa och Zlatan är just det jag skrev innan om att man ska kunna ligga i linje med motståndarnas backlinje i en hel match, det kan Villa bättre än många andra i världen. Han är konstant ett hot för försvaret, det var inte Zlatan, då han var ganska lätt att plocka bort eftersom spanska backar är snabba.

Plus att Villa har lättare för att bryta in i banan eftersom han är kvickare.

Zlatan är kung i Italien och därför ska han stanna där, han kan eventuellt testa England, tror att det hade gått bra, men Spanien är inte hans liga så är det.

***

Ha det bäst så länge!

Adiós